Fixerad Fox!!

Nu har vår älskade lilla rävunge fixerat sig och ligger åt rätt håll!!

Läkaren i torsdags vägrade sjukskriva lilla mig, tror inte han riktigt förstod hur jag mår på jobbet. Han skrev ut Bricanyl i tablettform som jag skulle ta när jag fick sammandragningar - vilket inte alls känns ok eller bra! Det känns som, om jag bara stoppar i mig lite droger så kan jag stressa vidare på jobbet! Det är inte ok! Man ska väl ändå lyssna på kroppen när den säger ifrån! Jag grät när vi gick från läkaren. Hur ska jag klara av 9 pass till??? Ångesten över det är större än rädslan för förlossningen. Samma sak med Bricanylen sa även min chef, vilket jag var väldigt upprörd över. Jag får nu ta en dag i taget och se hur det går, känner jag att jag inte klarar det så går jag hem helt enkelt, vad ska de göra liksom? Som vissa arbetskompisar och andra säger.....det är ingen som tackar mig för detta efteråt! Om det skulle bli outhärdligt får jag gå till vår företagsläkare som verkar ha mer förståelse för min situation. Jag känner mig så sjukt stressad, kommer jag över huvet taget hinna slappna av ordentligt och ta det lugnt innan han vill ut? För det känner jag att jag inte kommer kunna göra helt innan jag slutat jobba. Jag vet, det är 1 ½ månad kvar men man vet ju aldrig. Går hem den 28 juni exakt en månad innan BF. 

Nu är jag ledig onsdag-söndag vilket är underbart skönt, men sen kommer 4 passdagarna mån-tors som jag verkligen bävar för. Två av dem börjar kl 06. När jag jobbar heltidsdagar så känner jag hur hela kroppen och knoppen tappar energin efter 2/3 av tiden. Smärtorna påminner sig ännu mer och jag vill bara lägga mig i en hög och sova. Nä 3 timmar kvar och sen ska man orka ta sig hem också.... får se hur detta går, men har sån ångest över detta så jag knappt kan njuta av att vara ledig nu.

Det enda positiva som utkom av läkarbesöket var att rent medicinskt så såg allt bra ut efter han undersökt mig och att han kände ett huvud, att hjärtat nu fixerat sig! Detta har vi nu även fått bekräftat av barnmorskan som jag träffade igår. Känns jätte skönt då varken jag eller min syster fixerade oss innan förlossningen. Mamma hade en helvetes förlossning med mig då jag ej var fixerad och hade navelsträngen 3 varv runt halsen. Ingen hade sagt till henne att hon absolut inte fick röra sig när vattnet gått då jag inte låg rätt.

I helgen var vi till Västkusten på bröllop, både en härlig resa och en fysisk ansträngande resa för mig. Sitta i en bil i 6-7 timmar med denna rygg och dessa kolikkänningar. Men det gick bra och det var ett jätte fint bröllop!! Det regnade dock hela helgen förutom den timmen då brudparet skulle vigas i trädgården. Helt sjukt! Det var Tomas kusin som gifte sig :)