Mesigt avtack från jobbet efter 2 år!!

Dags att skriva ett inlägg igen eller hehe vad säger ni? :) För jag ser att ni är några som läser iaf :p
I torsdags jobbade jag min sista dag, nu är jag äntligen mammaledig men även arbetslös efter det. Men det gör inget, ska bli skönt att få söka mig tillbaka till min egen bransch sen i vår, när säsongen börjar och allt, timing :)

Direkt efter sista passet som slutade klockan 19 så åkte jag hem till Tomas föräldrar där Tomas, Björn, Lina och Otto väntade med god middag och efterrätt för att fira att jag jobbat klart :) Det var jätte mysigt att vara bara vi och verkligen få prata om föräldraskapet. Tomas bytte blöja för första gången hehe och jag lyckades att få Otto att sluta skrika :) Vi har det nog i oss där någonstans. Efter en skön (ok, något tuff) kvällspromenad var det jordgubbar med glass framför fotbollen. Super mysigt! Sen skjutsade Björn hem oss. De ska låna bilen nu i två veckor när de är hemma i Sverige. Saknar den redan lite grann :)

Avskedet på jobbet blev ju inte så dramatiskt, har ändå jobbat där i nästan 2 år, men det var bara 3 av kollegorna som gav mig en kram. (Ok några få har gett mig en hej då kram innan de gått på semester). Min närmaste chef sa hej då i ett mail och chefen för avdelningen sa inget, bara drog hem...
Nu är det ju så att vi ligger i en jätte stor omorganisering där många har fått beskedet att de ej får stanna samt att det är semestertider. Men efter 2 år som kollegor där man typ levt tätt, tätt med varandra, förväntade jag mig faktiskt en hel del mer, speciellt när man inte kommer att komma tillbaka. För jag har ju också blivit uppsagd till september då jag inte hade nån fast anställning, vilket man också kan diskutera.
Aja antar att man inte var så uppskattad av folk, skulle vilja veta vad man gjort för att förtjäna denna kyla men men....vissa ställen passar man helt enkelt inte in på, man klickar inte med alla. Men jag har haft andra jobb där det varit tvärtom, där man verkligen varit omtyckt och uppskattad. På detta ställe har man verkligen känt av att vissa nästan sett ner på en. Deras förlust säger jag, HA!! Alla gillar väl inte den spralliga. öppna och tokiga personligheten man har, de fina ordentliga utseendefixerade människorna *tvi vale* haha....deras förlust som sagt!
En del har inte ens kommenterat min graviditet, avundsjuka eller allmän bitterhet kanske??

Men efter det att jag slutat jobba så har jag knappt haft någon förvärk alls, mår ganska så bra, det är ryggen som trilskar plus att jag är så omobil och trött jämt. Men det känns verkligen psykiskt lättare att leva nu när man vet att man slipper gå till jobbet, ha tider att passa osv. Det enda jag har inplanerat nu de kommande 3 veckorna är ett läkarbesök och besök till barnmorskan såklart. Rätt läskigt, vart tog alla livsviktiga måsten vägen?

Inför bröllop

Vilda

Första dagen, i fredags var jag typ världens lyckligaste och sjukt avslappnad. Var hem till Jenny och hennes 1 åriga Vilda för att förbereda för ett bröllop vi har i slutet av juli. Efter det strosade jag runt i Täby centrum och köpte mina första amningsbehåar bland annat. Men shit vad trött jag var när jag kom hem. Åkte hemifrån ca klockan 13 och var hemma igen klockan 20. Å då skulle man ställa sig och laga mat, nä det gick nästan inte. Får skära ner på aktiviteterna ännu mer nu. Lördagen tillbringades mestadels i sängen, skulle åka en sväng till Solna och fixa lite saker men kom aldrig iväg. Tror fredagen tog ut sin rätt och jag vart jätte deppad, hade varken lust eller ork till något alls, inte ens att måla vilket jag tycker är kul. Kände sån håglöshet. :(

På kvällen var det meningen att vi skulle på grillfest men vi stannade hemma istället, jag pallade verkligen inte, det blev för mycket, ingen bra dag! Tomas tröstade mig då jag vart ledsen över denna orkeslöshet och sedan bakade vi lite och såg på film istället. Jätte mysigt!! Igår var vi en snabbis på 2 årskalas, då våra vänners lilla Nellie fyllde 2 år. Det var trevligt, mycket tårta och bullar blev det hehe. När vi kom hem sen så tokdäckade jag på soffan i 1 timme, orkade knappt lyfta mina armar....läskigt att bli så sjukt utmattad!

Chokladmuffins med överraskning :)

Nellie

Ett jätte grattis till Charlotta & James som igår den 1 juli (på BF dagen) fick sin supersöta dotter!!! Allt verkar ha gått jättebra och jag blev så chockad över hur fort det verkar ha gått. Tänk, det går verkligen att göra detta på riktigt!! Snart är det vår tur! :)

Idag har jag bara tagit hand om min älskling som är hemma sjuk. Just nu ligger han och sover och jag har ätit lite jordgubbar med glass. Hjärtat bökar runt i magen hela eftermiddagarna/kvällarna och har hicka nästan varannan timme.

Inatt fick jag lite panik, är jag verkligen redo?? Kommer jag att orka detta?? Bara några veckor kvar av att bara vara jag och kunna göra vad jag vill när jag vill.....kommer jag någonsin mer att få sova?

Just nu rör sig hela magen som en geleklump fram och tillbaka....hjärtat säger hej! <3